Intryck från Degrowth

Rune Lindström rapporterar från nedväxtkonferensen i Malmö

Intryck från Malmö Degrowth 21/8-25/8 2018

Deltagarna i konferensen DEGROWTH  hälsades välkomna av Ekaterina Chertkovskaya. Panelen Ellie Cijvat Jordens Vänner, Daniel Sestrajcic - aktivist och vänsterpartist samt Shora Esmailian - journalist inledde konferensen med att tala om Sverige i nutiden.

Årets nedväxtkonferens var delad mellan Malmö och Mexico City. Årets tema var ”Dialoger i turbulenta tider”. Registrering, öppnande och de flesta aktiviteter skedde i Folkets Park. Lokaler i Folkets Hus, som ligger alldeles i närheten, togs också i anspråk.

Öppningsanförandet av Ellie Cijvat, och den följande paneldiskussionen gav en ganska mörk bild av dagens Sverige. Det handlade mycket om ett kluvet land och bilbränder. Efter framträdandena frågade en åhörare om det bara var vänsterpartister och miljöaktivister som uppträder på Degrowth- rörelsen? Efter tvekan blev svaret att Anders Wijkman visst hade varit med vid något tillfälle!

Ekaterina Chertkovkaya stod i ledningen för konferensen som hade organiserats genom Lunds Universitet, med hjälp av många frivilliga. Den genomfördes mycket väl , organisationen var föredömlig trots en stor komplexitet. 151 sessioner under 5 dagar plus en hel del artistisk verksamhet Det var naturligtvis omöjligt att ta del av allt, upp till 10 olika aktiviteter parallellt och på främmande språk. Åtminstone jag blev ganska trött efter 4-5 timmars lyssnande och samtal.

Det stora antalet välutbildade, mestadels unga, deltagarna från universitet i hela Europa gav ett bestående intryck. Där fanns engagerade studenter, doktorander och professorer. Många aktivister, totalt var det kanske 700- 1000 deltagare. Deltagarna kom från lokala miljöorganisationer i hela Europa. En av deltagarna på vårt möte, Karolina Cynk PhD var delaktig i ” Environmental activities of academic teachers from selected countries of Central and Eastern Europe.”

När det gäller konkreta recept på ett samhälle i balans med naturresurserna tycker jag inte att vi gjort några märkvärdiga framsteg sedan prof. Georg Borgström föreläste på 1960-talet. Konferensen gav i huvudsak ytterligare en påminnelse om att det verkligen behövs en ny livsstil. Dessvärre kan inte akademiska dispyter undvikas. Frågor som ifall begreppet Sustainibility skall föredras framför Degrowth, eller Reciliens framför Sustainibility.

Vi måste komma ihåg att det här var en konferens för i huvudsak, vänstermänniskor. Flera föredragshållare återkom till den fria marknadens och de ekonomiska regelverkens betydelse konsumtionen och överexploateringen av naturtillgångarna. ”Varje investering som ger mer än 1% - 2% avkastning är egentligen en stöld från någon, kanske en u-landsinnevånare, kanske ett ännu inte fött barn. Marknaden måste kastreras”.

Det gavs vittnesmål om ganska utbredd känsla av hopplöshet och ängslan bland många studenter. Det kan ta sig uttryck i en eskapism, droger, spelberoende och kan försämra studiemotivationen. Roxana Bobulescu gav en fin bild av den pedagogiska utmaningen. Upprepade gånger restes krav på att ge unga möjlighet till en plats i samhället: billiga bostäder och jobb. En session handlade om livsmedelssäkerhet som en förutsättning för ett hållbart samhälle. (Vi har hört det förut).

Åtminstone fem möten handlade om nödvändigheten av bred och god utbildning.

Jag tyckte att Tillman Hartley gav den bästa sammanfattningen av vår situation och våra utmaningar när han visade på den långa raden av lagar och påbud som stiftats för att tämja girighet, ocker och spekulation. Han började med det Assyriska riket år 370 f.kr. och förbud mot ränta., *se fortsättningen nedan. Definitionen av ocker är.” Utnyttjande av annans trångmål för att skaffa sig fördelar”. Längre än så här kunde jag inte anteckna, Det är mycket möjligt att flera fel smugit sig in, men innebörden är klar.

Man kan tillägga att den franske nationalekonomen Thomas Piketty i sitt verk” Kapitalet i det 21.a århundradet” påvisar hur ojämlikheten i förmögenhet och inkomst har varierat. Från mycket stor ojämlikhet vid sekelskiftet 1800-1900 nåddes en ganska god jämlikhet efter katastroferna 1914-1918 och 1939-1945. Därefter har ojämlikheten på nytt byggts upp, för att nu vara nästan i nivå med bel epoque.

En stor del av behållningen av konferensen var naturligtvis de personliga mötena och även åtkomsten av skrifter på bokbordet. Rosa Luxemburg stiftelsen gav t.ex. ut en kritisk granskning av det Rysk-Europeiska gas projektet.( våra skrifter blev upplockade fast de flesta bara var på svenska.

Det fanns några kvalificerade röster med ett klart politiskt budskap. Jag fastnade för prof. emeritus David Schwartzman, professor i Bio geokemi, Klimatförändringar och Energi vid Howard University. Han är själv aktivist och kandiderar till en plats i motsvarigheten till stadsfullmäktige i Washington DC. I mitt tycke har han ett konkret embryo till ett recept mot överexploateringen. Jag försöker förenkla hans presentation på 49 sidor.

Låt oss gå upp till våra förtroendevalda med hans budskap!

Västerängen 16/9 2018

Rune Lindström

https://www.degrowth.info/en/
Ny livsstilnedvaxt rume hugo

Rune Lindström,FIVH  och Hugo Malm,Holma folkhögskola under seminariet: Låt oss skapa ett bättre samhälle.

Lagar och förbud för att tämja girighet ocker och spekulation: Romerska rikets förbud mot ocker 368 f. kr. Aristoteles påbud att penningar endast var avsedda för att underlätta handel, och inte för spekulation 340f. kr. Den hebreiska lagen om skuldavskrivning vart 50-ionde år. Och dess förbud mot att taga ränta, utom av utlänning. Han fortsätter med Katolska kyrkans dekret från kyrkomötet i Nicea år 325 e. kr. med bannlysning av ocker. År 443 förklaras ocker som synd. År 806 förklaras ocker kriminellt. 1536 upphävs bannlysningen av ocker. (Katolska kyrkan behövde pengar, avlatshandeln blomstrade. Att sälja avlatsbrev är ingenting annat än utnyttjande av annans trångmål).