Turen hade nu kommit till Jens Holm, EU-parlamentariker (v), att tala i Alternativ stads söndagsserie på café Edenborg i Stockholm. Ämne,  Växthuseffekten: Köttkonsumtionen större hot än bilismen?

50 miljarder djur slaktas varje år i livsmedelsproduktionen. Det vill säga 8 gånger så många som alla människor på jorden. I enbart Sverige slaktas 80 miljoner djur, varav 70 miljoner  är kycklingar. Under de senaste trettio åren har köttproduktionen femdubblats, mestadels under de senaste femton åren. kossor Boskapsuppfödningen genererar 18 procent av världens växthusgaser, vilket är mer än  transporterna.

Växthusgaserna är den mycket giftiga dikvävegasen, där köttproduktionen står för två tredjedelar, 35-40 procent av världens metangasutsläpp och 9 procent av koldioxiden. Det avgörande problemet är att djuren till övervägande delen föds upp på kraftfoder, soya, majs, raps, vete etcetera, alltså sådant som människan kan äta direkt, istället för på grovfoder, gräs, hö etcetera. Kraftfoderodlingen kräver konstgödsel och kräver framför allt mark!

Ökat markbehov

–Kampen om marken kommer snart att accelerera kraftigt. Omvägen via nötdjuret ökar markbehovet tio gånger eftersom man måste sätta in 10 kg kraftfoder för att få ut ett kilo kött. Även kampen om vattnet hör till bilden, framställningen av ett kilo kött kräver 15 000 liter vatten, säger Jens Holm. Kycklingen är effektivare, ”bara” två till tre gånger så mycket föda krävs till djuret som man får ut i form av kött till föda för människan. Men djuretiskt innebär produktionen av kyckling större lidande för djuret. Här har EU och Sverige mycket sämre förhållanden än kycklinguppfödning i till exempel Ostasien.  Miljömässigt är nötproduktionsframställningen ett större hot. Behovet av mark för kraftfoderframställningen har inneburit att uppfödningen av djur till exempel i Sydamerika har pressats mer och mer in i regnskogen som skövlas. En tredjedel av Sveriges yta skövlas varje år. Det innebär att 2 miljarder ton koldioxid som kunde ha bundits istället kommer ut i atmosfären varje år.


Mer vegoalternativ

Finns det någon ljusning i mörkret? – Det finns tendenser idag som inte fanns för tio år sedan. Industrierna börjar ta fram vegoalternativ som till exempel Carlshamns glace och Friggs vegohamburgare. Inom EU finns medvetna politiker, både de som uppmärksammar djurens lidande och de som inser att vi inte har mer odlingsbar mark än den som finns idag, och att den till och med hotas minska.Ett beslut i EU mot nitrat visar att det går att påverka, säger Jens Holm. Men en enorm stötesten är EU:s grundprincip med den fria rörligheten, till exempel för förbud av transporter av djur fram och tillbaka inom EU, 20 miljoner djur fraktas runt varje år.


Ökad medvetenhet

FAO:s rapporter och även andra exempel som rapport från brittiska Naturvårdsverket har bidragit starkt till en ökad medvetenhet. Krafterna för nuvarande form av livsmedelsproduktion är dock mycket starka. Alternativ som finns sedan mer än trettio år tillbaka på att odla fram kött på annat sätt än över ett djur kommer inte fram. Det har varit något lättare att lansera vegoalternativen i form av till exempel quorn.  – Möjligheter som borde lanseras omedelbart är köttskatt och foderskatt. Livsmedelssubventionerna borde helt och hållet styras till ekologisk produktion, som bygger på grovfoder och inte kraftfoder. Den offentliga upphandlingen i kommuner och landsting har en stor betydelse. Och den enskilda individens handlande en ännu större, säger Jens Holm.


BirGitta Tornérhielm

Ur Miljömagasinet nr 11 2007.