Det har betydelse vad Du gör
Vad kan jag själv göra?
Jag kan lära mig mer om vad som gör skillnad.
Jag kan bry mig om andra människor, djur och natur.
Jag kan leva efter mina insikter.
Jag kan påverka beslutsfattare.
Jag kan gå samman med andra i arbetet.
När Erik Dammann skrev boken Pengarna eller livet 1991 talade han om förgiftad matjord, försurade och nedsmutsade hav, om skövlade skogar – och redan då om växthusgaserna och uppvärmningen! Från år 1970 till 2004 har globala utsläpp av klimatgaser ökat med 70 procent. FN:s klimatpanel talar om en ytterligare växt i utsläppen på 25-90 procent i perioden 2000-2030 om vi inte kan vända utvecklingen.
Konsumtion och produktion – tillväxt – ger ökade växthusgasutsläpp och påverkar allt levande. Men är det inte bra att bygga energisnåla bostäder och rusta upp järnvägen? Jo. Det minskar utsläppen. Men den totala konsumtionen och produktionen behöver minska radikalt.
Det var Erik Dammans budskap 1972 i boken Fremtiden i Våra Hender som skapade rörelsen med samma namn, 1974 i Norge, 1976 i Sverige.
Överflödssamhället innebär utsläpp vid produktionen, transporten, användningen och avfallet.
Fråga dig själv: Behöver jag detta? Är det en klok investering?
"Den största mängden sojaprodukter som importeras till Sverige är råvara till foder för våra kor, grisar och höns. Den del som importeras i former som direkt blir mat för människor är bara ett par procent av den totala importen. Varje svensk ”lånar” 220 kvadratmeter mark för att tillfredsställa våra husdjurs foderbehov.
I margarin, glass, choklad, tvål och smink finns palmolja. Sydostasiens regnskogar ödeläggs för att stora oljepalmsplantager ska kunna anläggas.
Det går åt 25 000 liter vatten för att odla den bomull som behövs till en T-shirt. Arbetarna skadas av gifter i odlingarna och har urusla arbetsförhållanden. Köp Fair trade och ekologiskt – eller begagnat!"
Källa Världsnaturfonden.
"Boskapsuppfödningen är 18 % av utsläppen av växthusgaser.
Köp lokala produkter, när det är säsong för dem. Det minskar både antalet transporter och behovet av att värma upp växthus. Det går åt mindre energi om man lagar hemma än om man äter snabbmat eller fryst färdigmat. Sätt lock på kastrullerna, använd mindre vatten, använd tryckkokare. Förvärm inte ugnen. Utnyttja eftervärmen.
Använd kollektivtrafiken. Bussar och tåg drar tre gånger mindre bränsle än privatbilar. Flyg bara när det verkligen är nödvändigt. Flygtrafiken är en av de värsta klimatbovarna. Se om det finns alternativ, t.ill exempeltelefon och videokonferenser. Om du tar X2000 mellan Stockholm och Göteborg släpper du ut 0,4 kg koldioxid jämfört med 115 kg om du tar flyget. Moderna apparater ska ha en strömbrytare som antingen helt stoppar strömtillförelsen till apparaten, eller så ska de inte förbruka mer än 1 watt i standby-läge. Slå över till viloläge när du inte arbetar med datorn.
Frosta av kylskåpet regelbundet. Det krävs mycket energi för att värma upp vatten. Installera ett energisparande duschmunstycke, det halverar både vatten- och energiförbrukningen.
Tvätta smart. Tvätta i låga temperaturer. Fyll alltid maskinen och om det är möjligt koppla in tvättmaskinen direkt till varmvattenledningen. Häng tvätten på tork. Torktumlare är riktiga energislukare.
Ha det inte varmare än nödvändigt."
Källa Greenpeace
Detta kan vi jobba med i vardagen, men vi behöver dessutom gå samman och kämpa mot de övergripande krafterna i samhället som står i vägen för en mer djupgående förändring.
Kampen om de sinande resurserna hotar också freden. USA:s angrepp på Irak och Afganistan beror på deras desperata behov av att ha kontroll över oljan, insatsen i Libyen likaså. Upproren i Arabvärlden och ungdomsrevolten i England är ett resultat av den orättvisa fördelningen inom och mellan länderna.
BirGitta Tornérhielm
Din klimatpåverkan kan du testa hos www.wwf.se och www.naturskyddsforeningen.se
Vad gör mig glad?
Om du är osäker inför nyttan av nedanstående förslag så kan du ställa dig själv frågan: ”Vad är det som gör mig glad och tillfreds?”
Vi vill överlämna en bättre värld till våra barn, än den vi en gång ärvde från våra fäder.Allt fler rapporter kommer om utfiskning, klimatproblem, minskande olje- och mineraltillgångar med mera. Detta har lett till att vi kan höra företagsledare, nationalekonomer och bankdirektörer tala med tveksamhet om hållbarheten i den ekonomiska tillväxten.
Under en radiointervju nyligen med en tidigare bankman frågade reportern: Menar du att bankerna har drivits av girighet? Bankdirektören värjde sig och sa: Vad menar du med girighet? Alla vill väl tjäna så mycket som möjligt?!
Där formulerade han grunden till våra miljöproblem! Alla vill tjäna så mycket som möjligt. inte tillräckligt eller lagom. Erfarenheterna visar att vi i själva verket vill ha mer än vad som är möjligt. Det kallar jag för girighet, en av dödssynderna.
Vi har alla varit med och odlat girighetskulturen. Fackföreningar och arbetsgivare, butiksinnehavare, kunder, leverantörer – alla har vi försökt vinna så stor egennytta som möjligt. Rättvis handel är något som vi vill skall förekomma i fjärran länder, inte här. Vi har odlat och odlar en girighetskultur som under tidigare historiska skeden har hjälpt oss att överleva, men som nu hotar hela vår existens.
Visserligen är vår girighet till en del genetiskt betingad, varför somliga menar att alla försök till förändringar skulle vara förgäves. Så resonerar vi ju inte när det gäller till exempel vår benägenhet till våldshandlingar eller vår oförmåga att respektera annans egendom. Då anser vi att den naturliga driften skall korrigeras genom uppfostran eller i sista hand genom bestraffningar.
Redan under det första året på handelshögskolan får studenterna stifta bekantskap med ”Lagen om den avtagande nyttan”.Om du är naken och fryser har du stor nytta av en filt. Du har nytta även av två och tre stycken. Men nyttan av fler avtar för att småningom bli till en belastning. Lagen anses generell, men vi har tidigare varit oförmögna att se konsekvenserna därav.
Nu tycker jag mig emellertid se en rörelse i riktning mot en mindre girig livsstil. En livsstil som står i bättre förhållande till den miljö vi lever i har påbörjats. Ta gärna del av Fredrik Reinfeldts tal på moderatstämman i Örebro eller Googla på Degrowth. Barn är mycket medvetna om det orättfärdiga i vår livsstil.
För oss gäller att fortsätta och vidareutveckla rörelsen mot minskad girighet. Vi ska intressera våra närmaste, skolor, fackföreningar, politiska partier, företag med flera att arbeta för:
– Avtalsrörelser som syftar till villkor som svarar mot behoven i stället för högsta/lägsta löneförhöjning.
– Rättvis handel, där priset motsvarar framställningsförhållandena.
– Fastighetsaffärer där priset motsvarar bruksvärdet i stället för att anta högsta möjliga anbud.
– Affärsplaner där man kalkylerar med rimliga vinster i stället för högsta möjliga.
– Att noga överväga alla former av bonusar, ackord och tantiem innan de överenskommes.
– Det svåraste av allt – att byta ut lönsamhetsintresset mot en kultur som motsvarar vårt behov av omvärldsförståelse, konstnärlig verksamhet och socialt umgänge.
Girighetskulturen manifesterar sig egentligen i att det bästa har fått ikläda sig det godas roll!
Rune Lindström
