Källa:

Westander Klimat och Energi är ett fokusområde, en integrerad del av pr-byrån Westander. Vi hjälper bland annat våra uppdragsgivare med analys och information inom områdena klimatpolitik och styrmedel, klimatstrategier och klimatkommunikation. Bland våra uppdragsgivare finns myndigheter, miljöorganisationer, branschorganisationer och kommersiella aktörer

12.2.2010

Rödgröna vill gynna kooperativ vindkraft
Den politiska oppositionen är nu överens om att gynna kooperativ vindkraft om de vinner valet. Intresset för kooperativ vindkraft har minskat kraftigt efter Skatteverkets beslut om att Sveriges över 20 000 andelsägare ska betala skatt för sitt lägre elpris, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– De står ju för tio procent av den svenska vindkraften i dag och har en väldigt stor möjlighet att utvecklas i framtiden. För oss är det jätteviktigt att få igång en positiv utveckling av den svenska vindkraften och då får man inte motarbeta saker som kooperativ vindkraft, säger Per Bolund, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet

139 miljoner till vågkraftsprojekt från Seabased
Statens energimyndighet beviljar Seabased Industry AB stöd med 139 miljoner kronor. Stödet lämnas för en vågkraftsanläggning för elproduktion med en effekt på tio megawatt, skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande.
– Det finns mycket vågenergi i världen och denna teknik för att producera el är mycket lovande. Det är också roligt att se ett samarbete mellan ett litet innovativt företag och ett stort energibolag, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger.

 

9.2.2010

Satellitdata visar värmerekord i januari
Januari 2010 var den varmaste januarimånaden och en av toppnoteringarna för temperaturen i den globala atmosfären sedan de satellitbaserade mätningarna inleddes för 32 år sedan. Detta enligt data från ett av övervakningssystemen, rapporterar nyhetsbrevet ENDS Europe Daily.
I både USA och Europa har årets vinter samtidigt varit osedvanligt hård. En förklaring till kylan och nederbörden är väderfenomenet El Niño, skriver Dagens Nyheter.

Svensk kraftsamling på forskning om miljökonsekvenser av klimatförändring
Naturvårdsverket satsar närmare 40 miljoner kronor på ett sexårigt forskningsprogram, CLEO (Climate Change and Environmental Objectives). Forskare från SMHI, SLU och universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i programmet, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
– Fokus i programmet är att kombinera fältexperiment och utvärdering av miljödata med modellutveckling, och modelltillämpning för att utvärdera hur klimatförändringen kommer att påverka möjligheter att nå miljömålen under olika framtidsscenarier, säger John Munthe, programchef på IVL.

 

 

3.2.2010

Miljövänlig räls ska erövra världen

En ny miljöräls håller på att utvecklas av företaget ReRail vid Luleå tekniska universitet. De har fått bidrag på 4,4 miljoner kronor till det 3-åriga projektet som just nu testas i USA, rapporterar Sveriges Radio Norrbotten.

Projektet går ut på att göra rälsen miljövänligare och på så sätt minska koldioxidutsläppen.

– Tillverkningen av en kilometer räls orsakar utsläpp av 240 ton koldioxid. Varje år byter man så mycket räls i världen att det räcker fyrtio varv runt jorden, säger Anders Sundgren till Norrbottens-Kuriren.

 

25.1.2010

Fyra stormakter stärker klimatlinje

Alliansen från Köpenhamnsmötet mellan Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina stärktes ytterligare genom ett ministermöte i New Delhi i helgen, rapporterar TT.

– Mötet har skickat en kraftfull signal till resten av världen som visar på våra intentioner och fortsatta önskan att arbeta för ett framgångsrikt avslut på de två förhandlingsspåren under UNFCCC, sa Indiens miljöminister Jairam Ramesh enligt Earth Times.


Ökat stöd för minskade utsläpp inom EU

Före den sista januari ska världens industriländer meddela till klimatkonventionens sekretariat vilka utsläppsminskningar man tänker åta sig till 2020, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Sverige driver på inom EU för att det ska vara 30 procent, och vi har stöd av flera stater som också tidigare har samarbetat med oss i den frågan – Danmark, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, säger miljöminister Andreas Carlgren.

EU har fattat beslut i lag om att gemensamt minska utsläppen med 20 procent till 2020. Diskussionen som förs nu är om man officiellt ska lova klimatkonventionens sekretariat att höja ambitionsnivån till 30 procent.


 

 

 

18.1.2010

Worldwatch Institute: Därför är konsumtionskulturen det största hotet

Den genomsnittlige amerikanen konsumerar mer än sin egen kroppsvikt i produkter – varje dag. Nu sprider sig kulturen över världen. En ny rapport från Worldwatch Institute visar utvecklingens allvarliga konsekvenser, skriver Miljöaktuellt.

I rapporten berättar upphovsmännen att konsumtionskulturen kan komma att slå ut alla politiska försök att komma åt klimatförändringarna och alla typer av skiften mot grön energi och ekonomi. Enligt rapporten är den överdrivna konsumtionskulturen snart det absolut största hotet mot planeten jorden.

– Om vi inte inser att våra miljöproblem, allt från klimatförändringar till avskogning, drivs av ohållbara vanor så kommer vi inte att kunna lösa den ekologiska kris som hotar vår civilisation, säger Erik Assadourian, studiens huvudförfattare, till the Guardian.


Global standard för produkters klimatpåverkan

Kraven på att man ska kunna redovisa sin klimatpåverkan vid produktion av varor och tjänster ökar. Man ska kunna visa hur mycket växthusgaser som släpps ut under hela livscykeln för en viss vara eller tjänst. Därför har ISO, den globala standardiserings-organisationen, påbörjat ett arbete för att ta fram en standard för dessa beräkningar, skriver tidningen Recycling.

Syftet med arbetet är att det ska bli lättare att beräkna och jämföra klimatpåverkan för olika produkter och tjänster internationellt.

– Det är en efterlängtad standard som kan bli ett effektivt verktyg för att driva på klimatförbättrande åtgärder, säger Sara Ellström, projektledare på SIS i ett pressmeddelande.


FN-organ puffar för betesmarker

Gräs- och betesmarker är en outnyttjad resurs i kampen för att lindra klimatförändringarna. Det slår FN-organet FAO fast i en ny rapport, skriver Lantbrukets Affärstidning.

Gräsmarker täcker cirka 30 procent av jordens isfria yta. De utgör också 70 procent av all jordbruksmark, konstaterar FN:s jordbruksorgan FAO. Enligt FAO:s biträdande generaldirektör Alexander Müller kan jordbruksmetoder som ökar kolinlagringen i jordar och vegetation minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären.

 

10.2.2010

Wetterstrand miljömäktigast i Sverige

För att hon på ett tydligt, personligt och rakt sätt lyfter in miljöfrågorna i människors tv-rum och läsefåtöljer utsågs Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand på tisdagskvällen till Sveriges miljömäktigaste år 2010, skriver Dagens Nyheter.
På andra plats hamnar Johan Rockström, professor vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre. Det är andra året i rad som tidningen Miljöaktuellt rankar de 100 mäktigaste svenskarna som arbetar med hållbarhetsfrågor.
– Vi tycker att det är viktigt att uppmuntra de här frågorna och människorna som arbetar med dem, men även för att höja statusen för miljöchefer och andra miljöproffs i Sverige, säger Mikael Salo, chefredaktör för Miljöaktuellt.

 


 

 

 

 

 

2.2.2010

Världens klimatlöften på pränt

I kölvattnet av klimattoppmötet i Köpenhamn har nu 55 länder, som står för 78 procent av världens utsläpp av växthusgaser, skrivit under sina löften om minskade utsläpp. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters och Tidningarnas Telegrambyrå, TT.

Tidsgränsen för att lämna in nationella mål i kampen mot växthuseffekten fram till 2020 löpte ut i söndags. På måndagskvällen offentliggjordes den officiella listan av FN:s klimatsekretariat, UNFCCC.

– Det är nödvändigt med högre ambitioner för att möta utmaningens omfång. Men jag ser de här löftena som ett klart tecken på viljan att föra förhandlingarna vidare mot en lyckosam lösning, sa Yvo de Boer, chef för UNFCCC.

En halv miljard till energieffektivare kommuner och landsting

Nu kan kommuner som gör sin verksamhet mer energieffektiv få ekonomiskt stöd från Energimyndigheten, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Energimyndigheten har fattat beslut om föreskrifter och allmänna råd och alla förutsättningar finns nu på plats för ansökan om stöd. Satsningen på totalt 99 miljoner om året ingår i ett nytt femårigt nationellt energieffektiviseringsprogram för kommuner och landsting.

– Den lokala och regionala nivån är väldigt viktig för att nå våra högt ställda nationella och internationella klimatmål. Det finns en stor outnyttjad lönsam potential för energieffektivisering inom offentlig sektor, säger Andres Muld, avdelningschef vid Energimyndigheten.


Gör din egen klimatmodell

För första gången lanseras nu ett svenskt verktyg på nätet där man själv kan kolla olika scenario för framtidens klimat, rapporterar Vetenskapsradion. Programmet har tagits fram av professor Christian Azar vid Chalmers tekniska högskola för att göra den komplicerade klimatforskningen tillgänglig för allmänheten.

Modellen kan användas till att bättre förstå vad olika mål för utsläpp från olika länder betyder för halten av koldioxid och framtida temperaturer, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

Genom att använda modellen ser man att temperaturen år 2100 ökar med upp till fyra grader om man inte vidtar några åtgärder. Om man däremot minskar utsläppen med 1,5 procent per år från och med i dag kan temperaturökningen begränsas till 2,3 grader.

 

28.1.2010

Växthusgaserna kompenseras i Malmö

Nu kan Malmö stad snart börja kompensera sina egna utsläpp av växthusgaser. Systemet har godkänts av miljönämnden och går nu vidare till kommunstyrelsen för slutligt beslut, skriver Skånska Dagbladet.
Syftet är att kompensationen för kommunens utsläpp av koldioxid ska ske lokalt, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering eller produktion av förnybar energi.
Avgiftsnivån föreslås följa FN-systemets, vilket skulle innebära 200 kronor per ton koldioxid. Totalt för samtliga förvaltningar blir den årliga avgiften ungefär 3,5 miljoner kronor, beräknat på 80 procent av deras utsläpp. Om pengarna används till energiinvesteringar av olika slag blir följden också att de löpande kostnaderna sjunker.

Kungl. Vetenskapsakademien tror på mer vindkraft

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott gör bedömningen att vindkraften kommer att byggas ut kraftigt i världen, från 260 TWh elenergi under 2008 till 5000 TWh år 2050. Detta innebär en genomsnittlig ökning per år med åtta procent, skriver Nordisk Energi.
År 2050 kan vindkraften enligt energiutskottet komma att uppgå till tio procent av världens elförsörjning (mot dagens andel på 1,3 procent). Kostnaden för att producera vindel i dag är högre än för konventionell elkraft, men denna situation kommer sannolikt att förändras skriver Kungl. Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

 

19.1. 2010

Expertgrupp: Etanolen ökar utsläppen av koldioxid

Det svenska etanolprogrammet har ökat utsläppen av koldioxid med 20 miljoner ton sedan millennieskiftet jämfört med om motsvarande transporter gjorts på bensin. Kalkylen presenteras av Expertgruppen för miljöstudier och baseras på nya forskningsrapporter, rapporterar Tidningarnas Telegrambyrå, TT.

Enligt rapportens författare, Sören Wibe, ger studierna som gjorts av en rad centrala organisationer en förfärande bild av etanolens effekter på världens ekonomi och miljö: Etanolprogrammen i västvärlden leder till ökade livsmedelspriser, lägre bränslepriser och ökade utsläpp de närmaste 50 till 60 åren.

Enligt förordet i rapporten svarar författaren själv för innehåll, analys och de slutsatser som presenteras i rapporten.

Syrien avslöjar gröna byggplaner

När världen fokuserar på effekterna av den globala uppvärmningen och utmaningarna med klimatförändringarna så har en syrisk entreprenör hittat lösningen för framtiden, rapporterar SVT Vetenskap.

Khaled Mahjoub leder ett projekt som ska bygga hela kvarter som är självförsörjande. Husen ska själva kunna producera mer energi än vad hushållen behöver och dessutom kunna producera hälften av maten till hela kvarteret.

Kostnaderna för energi ska bli noll kronor, utsläppen av koldioxid ska bli noll, inga sopor ska genereras och ingen konkurrens om färskvattentillgången ska uppstå.

 

13.1.10

REDD ingen räddning för regnskogen

Kampen om världens kvarvarande regnskogar hårdnar nu i takt med att priset på biobränslen går upp. Och enligt en studie av miljöekonomen Martin Persson vid Göteborgs universitet så räcker inte de koldioxidavgifter på skogsskövling som föreslås inom klimatförhandlingarna, rapporterar Vetenskapsradion.

Var tredje matkasse slängs bort

Vi slänger mycket mat i onödan i Sverige. Många vet om det, men få orkar ändra sitt beteende. En ny bok vill nu lära oss att göra något vettigt av resterna och spara pengar och klimat, rapporterar SVT Rapport.
Konsumentföreningen Stockholm har gjort en undersökning som visar att åtta av tio svenskar vet om att vi slänger mycket mat i onödan. Men bara en av tio har ändrat sitt beteende.