Den 23 september 2009 överskred vår förbrukning av resurser i världen årets tillgångar. Klimathotet kräver minskade koldioxidutsläpp. Slutsats – det behövs minskad konsumtion och produktion. Men vad är den samfällda kören i vi ser och hör i media? Jo ”kris” och ”rädda köpkraften”. Men det är ju den som ska minska!  Ett exempel: Försäljningen av kläder ökar kraftigt. Svensken köper 24 kilo textil och kläder per år.
Klimathot och sinande resurser å ena sidan och ekonomisk ”kris” å den andra.  Bedöm och analysera dem tillsammans!

Uranbrytning medför bland annat följande komsekvenser:
I gruvområdena blir det stora ingrepp i naturen: skog skall huggas ned, vägar och kraftledningar skall anläggas, skrymmande avfallsmängder uppstår-
Radioaktivt damm i luften kan ge lungcanser.
Olika uranisotoper ger genom successiva radioaktiva sönderfall cirka 35 isotyper av olika grundämnen, bland andra polonium, radium, radon och torium.
Gammastrålning med stor genomträngningsförmåga kan drabba människa och djur.
STOPPA ALL URANBRYTNING!

Den 6 februari var samernas nationaldag. Fortfarande tvekar Sverige att ratificera ILO-konventionen 169, som bland annat betonar ursprungsfolkensrätt till mark och vatten. Norge har däremot redan gjort det och markerarofficiellt att den norska staten bygger sina grundvalar på två folk, norrmän och samer.

En ratificering av ILO-konventionen 169 skulle innebära ett tydligare erkännande av den traditionella kunskapen och dess vikt i svensk politik.Genom att i högre grad ta vara på traditionell kunskap, stärker manlokalbefolkningens roll i förhållande till central förvaltning.
På exempelvis miljöområdet innebär det att staten markerar att den bästa naturvården inte vilar på ensidiga direktiv ovanifrån utan på samverkan
med lokalbefolkningen underifrån. För samernas del har den insikten
inneburit att naturvård idag blivit en viktig allierad även i kampen för politiskt erkännande.Sverige bör därför påskynda arbetet med att ratificera ILO-konventionen 169.

Mer information om konventionen finns här:
http://www.iwgia.org.gu.se/ilo169.htm

Framtiden i Våra Händerpå styrelsemöte 8  februari 2008

24 november firas Köpfri dag över världen. År efter år har vi slagit försäljningsrekord i vår julhandel.Alltfler människor är medvetna om att ökandeproduktion och konsumtion av varor både ökar miljöproblem och klyftorna i världen. Ändå tar viinte konsekvensen av vår medvetenhet. Vad är behov och vad är begär?

Framtiden i Våra Händer utkräver ansvar av våra makthavare att styra reklam och andra ekonomiskafaktorer som skapar ohållbara begär. Istället skall de främja uthållig produktion och
konsumtion, exempelvis genom kortare arbetstid, kultur, natur och häsofrämjande åtgärder.

Framtiden i Våra Händerpå styrelsemöte 23 november 2007

Boskapsuppfödningen genererar 18 procent av världens växthusgaser, 50 miljarder djur slaktas varje år i livsmedelsproduktionen. Dvs 8 gånger så många som antalet människor på jorden. Framställningen av ett kilo kött kräver 15 000 liter vatten. Djuren föds upp med kraftfoder, en föda som är biologiskt olämplig för gräsätare, med produkter som människan kan äta direkt såsom vete, soya, raps och majs. Odlingen av detta kraftfoder leder i sin tur till stora koldioxidutsläpp. Annan köttproduktion som gränsar till djurplågeri är kycklinguppfödning och grisproduktion. 24 kycklingar per kvadratmeter trängs i kycklingstallarna..


Vi i styrelsen i Framtiden i Våra Händer vill ta ett personligt ansvar. När vi var och en själva inhandlar kött kommer vi bara att köpa ekologiskt kött, inklusive Änglamarks produkter samt vilt. Totalt kommer vi att avstå helt från kött 200 av årets dagar.

Framtiden i Våra Händer                                                                                            Styrelsemöte 16 augusti 2007

I genomsnitt bör CO2-utsläppen minska 65 % över hela jorden så fort som möjligt för att stabilisera klimatet..Det innebär att västvärlden bör sänka den med 85 % för att ge en rimlig chans för den fattigare delen av världen.

Ett konkret förslag är att förbjuda bilar i våra stora städer, undantaget naturligtvis nyttotrafik och för grupper som inte kan nyttja kollektivtrafiken. Det är inte en svår uppoffring eftersom städerna har ett väl utbyggt kollektivtrafiknät.

Tvärtom – det blir en källa till ökat välbefinnande i städerna, en miljövinst på alla plan.
Kollektivtrafiknäten finns, men ökad turtäthet och viss utbyggnad måste ske. Den bör kunna ske ganska snabbt.

En nödvändighet är att förhindra en temperaturstegring över 2 grader. Blir det mer stiger temperaturen accelererande snabbt eftersom tjälen i tundrorna över hela jorden smälter. Då finns det inte mycket livskvalitet kvar för oss människor, varken i städer eller landsbygd.

Framtiden i Våra Händer
styrelsemötet 31 maj 2007